Uppdatering

Det är kuken-i-röven-ångestframkallande att den här bloggen inte hålls vid liv som på den gamla goda tiden, inte sant. Jag ba lever värsta busy livet å hinner inte blogga hala. Harkel. Faktum är att så faktiskt är fallet, därav en liten uppdatering.

Jag har varit på ett heteronormativt barndop i helgen. Ni vet ett sånt där dop som utförs av så kallad tradition och avsaknad av reflektion snarare än av någon form av genuin trosuppfattning. Det var.. intressant. Barnet, som så vitt jag har förstått är könsbestämt till en han, fick många blåa paket innehållande bollar och annat könsbundet krafs. Vad göra i ett sådant läge annat än att ta på sig rollen av den håbeteku-iga släktingen och bidra med queera doppresenter. Det fick precis den effekten jag önskade och jag åkte därifrån och kände mig belåten.

Jag har dragit på mig ännu en infektion också. Nej, det är inte den däringa grissjukan, men jag skulle gissa att det gör ungefär lika ont. Urinvägsinfektion. Någon av er som har erfarenheter av detta? Om inte så kan jag tala om att det svider när en kissar och däremellan värker det i buken, tänk mensvärk fast något mer åt det svidande hållet. När en drabbas av detta otyg finns ingen annan utväg än att löpa iväg till närmaste vårdcentral och kissa i en burk. Jag behöver knappast påpeka att livet kan var glammigare.

Förutom att försöka queerifiera delar av min släkt och kissa i burkar har jag den senaste veckan även funderat på varför folk fiser så det luktar ruttet ägg och gammal surkål på tunnelbanan. På tunnelbanan, seriöst, vad fan är det? Fis hemma eller inte alls säger jag. Undrar om en kan höra av sig till SL och klaga på denna typ av saker?

Det blev visst lite fel..

A: Din blogg var skitrolig när du skrev om personerna A, B, C och så vidare, men det blev lite fel där på slutet va?
Jag: Vaddå?
A: Ja, E har ju inte gjort slut med F.. du skrev fel..
Jag: Nähä, på riktigt?
A: Ja, det är fel..
Jag: Oj, jag får väl redigera det hela då.. du ser, den lesbiska fittsoppan är så snurrig nu att den är svår att få ihop i ett blogginlägg..
A: hahaha, verkligen!

Så, nytt försök. Så här ska det vara. Följande har under de senaste månaderna hänt i min bekantskapskrets:

Det hela började med att A blev dumpad av B. Efter bara några veckor hookar B upp med C. A i sin tur hookar upp med D. D har tidigare dejtat E. E blir lack på A och någon form av drama uppstår. Samtidigt gör F slut med G och någonstans där kokar soppan över och jag vet inte längre hur jag ska hantera det hela.

Bland personerna A-G finns två av mina bästa vänner, deras ex och diverse annat folk som fram tills det började soppa till sig var ett så pass välfungerande vänskapsgäng som ett håbeteku-gäng kan bli. Så är det inte längre. Inte alls. Men jag tänker att det löser sig. Att det är övergående. Det måste det vara. Jävla lebbor till att ligga där de står i tid och otid. Jag blir så trött.

Jag tänker penis...

En av mina kombos gillar att ränna runt i skogen och plocka saker. Det gör inte den andra, han är tvärtom nästintill rädd för allt som har med naturen att göra. Detta leder ibland till roliga dialoger i vår vardag.

Jag: (pekar på Den Härliga) Han har varit i skogen och plockat svamp.
Den Snygga: (tittar på Den Härliga, rynkar på näsan) Men [Den Härligas tilltalsnamn], varför ränner du i skogen, varför?
Den Härliga: Men alltså.. kolla på den här, när du ser den, vill du inte bara äta den då? (håller upp en stor svamp framför näsan på Den Snygga)
Jag: (fnissar)
Den Snygga: Ehh.. jag vet inte.. jag tänker penis..
Jag: (skrattar rakt ut)
Den Härliga: (fnissar och fiskar upp en ny svamp ur sin påse som verkligen ser ut som en kuk) Kolla på den här då! (håller den framför sitt eget skrev, garvar)
Den Snygga: Herregud, jag orkar inte. (ironisk röst) Det är så fint att du frågar mig om det här för jag är ju verkligen känd för att vara ett med naturen..
Den Härliga: Meh.. du kan väl kolla och säga om du tror att den går att äta.. (tittar på mig) Du är väl uppvuxen med svamp? Vad tror du?
Den Snygga: Va? Är du uppvuxen på svamp? (garvar)
Jag: (skrattar) Nej, jag är uppvuxen med svampplockning. Men den där, jag vet inte, har du ingen svampbok?
Den Snygga: Herregud.. svampbok..
Jag: Min Mamma brukar hänga på svampguiden.se, där kan man lägga upp bilder och grejer så säger de andra där vad det är för svamp.
Den Härliga: Åh.. ett nytt community att hänga på! (trampar nedför trappan mot datorn)
Den Snygga: (står kvar och tittar på mig med frågande min) Jag fattar ingenting.. svamp..?
Jag: (skrattar) Men det är väl trevligt?
Den Snygga: (fortf frågande och uppgiven min) Jaja.. herregud.. vad ska man säga.. svamp.. (börjar fnissa och går även han nedför trappan)

Några minuter senare

Den Härliga: (ropar från köket) Den är inte giftig!
Jag: Okej.. ska du äta den?
Den Härliga: (glad röst) Ja!
Jag: Men.. vad ska vi göra om du blir förgiftad då?
Den Snygga: (suckskriker) Då ringer man 112 [mitt tilltalsnamn].
Jag: Jaha.. just det, det känns ju tryggt..

Det hela slutade med att Den Härliga inte åt kuksvampen, inte för att det skulle kunna finnas en risk för förgiftning, nej nej, den var helt enkelt bara äcklig.

Seriell monogami - väldigt vanligt bland lesbiska

Nu så, nu är jag åter på banan. Tror jag. Jag försöker förbrilt att skaka av mig semesterkänslan och tänka att det nu är dags för höstrutiner och vardagsbestyr igen. Det går hittills sådär, men jag jobbar på saken.

De senaste veckorna har jag funderat en hel del på relationer. När gör du inte det, tänker den trogna bloggläsaren nu och det är naturligtvis helt sant. Jag tycker att relationer är intressanta och den senaste månaden har det minst sagt snurrat i relationskarusellerna i min bekantskapskrets. Det har gjorts slut och träffats nya, i flera fall inom loppet av några dagar. Från den ena till den andra skall lebborna vandra i sann seriell monogami-anda. Jag har stått som ett fån vid sidan av och försökt hänga med i svängarna när A blev dumpad av B som efter bara ett par veckor hookar upp med C. A i sin tur börjar träffa D som tidigare har träffat E. E blir lack på A ungefär i samma veva som B och C gör sin relation offentlig på fejjan efter ungefär två veckors dejtande. Samtidigt gör F slut med E och soppan övergår mitt förstånd. Jag vet knappt längre vem som är vem och hur många kroppsvätskor som egentligen har blandats hit och dit under de senaste månaderna.

Jag hanterade det hela genom att säga "ta det lugnt för fan" femtioelva gånger till de två personer i soppan som jag faktiskt bryr mig om på riktigt. Sedan hinkade jag öl och ondgjorde mig över lebbornas liv och leverne för min man.

Jag: Jag fattar ingenting, det är fan helt galet.. jag blir yr av detta.
Han: (uppgiven blick) Ja, jag vet..
Jag: Alltså, det här får mig att vilja ta dig i hampan och leva i en heterosexuell monogam tvåsamhet med dig tills döden skiljer oss åt!
Han: (lyser upp) Ja, gärna!
Jag: Bra!

Jag drog på semester..

Nej, jag har inte övergett er och bloggen. Nej, jag har inte gått och dött eller någonting annat dramatiskt. Jag drog bara på semester. Jag tog min man, mig själv och ett par påsar väl vald packning, stuvade in oss i bilen och drog ut på vägarna. Jag har badat i havet och tittat på stora stenar, jag har vinsippat och visat mina bästa sidor över ett parti Rappakalja och framförallt har jag andats ren luft och skrattat mig hes.

Med andra ord, en semester väl värd just ordet semester.

Fler inlägg kommer inom kort, innan dess är det tydligen tänkt att jag ska jobba igen..

Jag fick en kommentar igen..

Med anledning av mitt förra inlägg kom det ytterligare en kommentar med en rad frågor om min partner. Jag ska nu försöka besvara dem efter bästa förmåga.

Är det Gardell? Är det Sara Lövestams Trollet? Har han alltid varit en han? Har han skägg? Rakar han sig på ett visst sätt? Har han långa ögonfransar? Gillar ni samma frukostmat? Vet du formeln för ett lyckligt förhållande? Vill du dela med dig i sånna fall? :D

På de två första frågorna är svaret tveklöst nej, det är varken Gardell eller Trollet jag är ihop med, det är jag helt säker på. Fråga tre behandlar könsidentitetshistorik och känns därmed på tok för privat, jag passar. Fråga fyra, fem och sex handlar om ansiktsbehåring och är därmed ganska lätta att svara på. Nej, han har inte skägg, han rakar sig inte heller på något speciellt sätt. Långa ögonfransar det har han däremot. Vidare så gillar vi faktiskt samma frukostmat med det lilla undantaget att han föredrar sina ägg hårdkokta medan jag vill ha mina löskokta. Detta är dock ingenting som orsakar konfliker i våra morgonrutiner.

Formeln för ett lyckligt förhållande sitter jag dessvärre inte och trycker på, hade jag gjort det hade jag naturligtvis delat med mig. Jag har dock en tanke om att en är väldigt illa ute den dagen en börjar ta sin partner för given.

Hoppas du är nöjd med svaren kära anonyma bloggkommenterare.

Jag fick en kommentar..

på mitt förra inlägg, från en anonym kommentator; Det har inte att göra med att du har partner med snopp. Det har att göra med att du inte skriver om honom. Naturligtvis har anonym rätt. Jag bloggar inte om min partner och det finns flera anledningar till det, främst att jag känner att det inte skulle kännas helt rätt och även för att han och en mängd människor som finns i vår omedelbara närhet läser den här bloggen. Här kommer dock ett undantag, håll till godo, så här kan det sluta när en ger sig ut för att fira pride.

Jag: Du är faktiskt riktigt full nu.. jag tycker att det är sjukt roligt!
Han den heta: Jag vet.. men jag är inte så där full så jag spyr kräks.. (belåtet leende)
Jag: (börjar fnissa) Nej, det är du inte, det är tur det.
Han den heta: Men jag är så där full så att jag säger vad jag tänker utan att tänka efter..
Jag: (skrattar rakt ut) Det där är fantastiskt.. så full som man säger vad man tänker utan att tänka efter.. det måste vi komma ihåg, det är ju precis så det är..
Han den heta: (garvar) Ja, verkligen!