ordsurfa är det nya porrsurfa

Apropå det där med utlänningar och negrer så började jag i dag att fundera lite på ord och uttryck i allmänhet och specifika ords värdeladdning i synnerhet.

Min kära mor envisas nämligen med att i dagligt tal använda ordet fruntimmer. När jag försökte påpeka för henne att det kanske inte är ett ord med den finaste och mest positiva värdeladdningen förklarade hon det hela med att det är dialektalt, att det inte alls är ett negativt ord här i skogarna, tvärtom. Efter att vi dividerat om detta fram och tillbaka en längre stund var jag tvungen att googla. Och vad hittar jag då, detta. "Ordet kan ibland uppfattas lätt ålderdomligt och nedsättande. Ordet används tämligen ofta i humoristiska sammanhang." Jag tolkar det hela som att jag hade rätt och jag har numera förbjudit min kära mor att använda ordet utanför sockengränsen.

Vidare har jag funderat en del över uttrycket "skita i det blå skåpet". Jag har nämligen alltid undrat 1.vems var det blåa skåpet? 2.vem sket i det? 3.varför? Efter en stunds googlande hittade jag detta. Även denna gång fanns svaret på wikipedia.

"Det har ofta diskuterats om varifrån uttrycket kommer och vad det blå skåpet är för något. Det mest troliga är att man förr i tiden förvarade sina fina linnen, silverbestick och glas i ett s.k. finskåp. Dessa skåp var oftast blåmålade efter att man i början av 1800-talet börjat massframställa färgämnet berlinerblått och allmogen fick råd att måla med blått. Blått ansågs, kanske på grund av nyhetens behag, vara lite finare än de tidigare så vanliga färgerna rödbrunt och ockra. Skulle någon få för sig att nyttja detta skåp som pottskåp skulle man verkligen ha gjort bort sig och gått för långt"

Så, då vet vi alla det. Jag hade i och för sig hoppats på en något mer dramatiskt och personlig historia gällande det blå skåpet. Lite mer människoöde hade verkligen varit på sin plats. Någonting i stil med;

"I mitten av artonhundratalet bodde det i Flathults socken i Småland en alkoholiserad dräng vid namn LeifGun Larsson. Denne hade för vana att förvara sitt hemkörda och sin lingondricka i ett blått skåp i ladugården i syfte att kunna skåpssupa även på arbetstid. En dag framåt vårkanten 1848 när LeifGun i godan ro skulle släppa ut gårdens fem kor på grönbete föll det sig så att gammelkossan Beata, som både var blind och döv, istället för att springa ut genom ladugårdsdörren, ramlade rakt in i det blå skåpet. Av ren förskräckelse råkade hon lägga av en mocka rakt över LeifGuns spritförråd. Ack och ve vilken katastrof det blev. Hur LeifGun klarade sommaren utan sprit förtäljer inte historien. Ryktet säger dock att han började sälja sin arma kropp för att ha råd med sprit och att gammelkossan Beata förpassades till de sälla jaktmarkerna strax efter det inträffade. I hembygdsstugan i Flathults socken finns än i dag delar av det blå skåpet bevarade."

Någonting sådant. Det hade varit roligare. Men en kan inte få allt här i livet.

Ordsurfa är det nya porrsurfa.