onsdag 18 november 2009

Det är lite mycket nu...

Jag lever. Om ni nu har undrat. Det är bara lite mycket nu och därmed får den här stackars bloggen stryka på foten.

För ett par dagar sedan fick jag höra att jag "skriver fantastiskt" och att en text jag skrivit var "fullkomligt fantastisk". När jag för första gången lämnar ifrån mig en text som ska publiceras och som därmed fått mig att gnissla sönder mina tänder av nervositet, när jag är livrädd för hur den ska tas emot och är beredd på värsta dissen, då blir jag istället rosenrött rosad. Egoboostar gör sannerligen sitt för sjävförtroendet kan jag säga. Hej och hå.

Jag har vaccinerat mig mot den dära grissjukan också. En helt klart överskattad handling. Först själva sprutan. Sköterskan var förvisso både ärtig och bögig på ett högst charmerande vis, men vad hjälper det när han halar fram kanylen från helvetet och trycker in den i armen på en? Inte mycket. Ont gjorde det, ont. Sedan grisis light på det, i två dygn. Lite feber och en påtalande obehagskänsla, skrämmande lik en begynnande förkylning, i hela kroppen. Inte nog med det. Det gjorde satans ont i armen också. Första natten vaknade jag varje gång 1.jag vände på mig i sömnen så jag råkade lägga mig på min egen arm 2.min man vände på sig i sömnen på ett sådant sätt att han bara råkade nudda min arm. Min säng är 1.20. Jag vaknade, säg, 15-20 gånger den natten av ren och skär smärta. Följande dag var min ansiktsfärg genomgånde något ljusare än vanligt.

Summering:

Veckans +
Skrivpepp som jag hoppas kommer att påverka även den här bloggen i en positiv riktning.

Veckans -
Alla typer av vaccinationer.

Inga kommentarer: