Det är möjligt att jag ältar..

Men vi tar det en vända till ändå. Det handlar om det där med att komma ut igen.. igen.

På ett lebbhak nära dig:

Jag: Jag vill inte komma ut för mina jobbiga släktingar...
Skrotan: (skrattar) Näe, det kan jag förstå..
Jag: Bara tanken på att de heteronormativa jävlarna kommer att tänka "jaha.. så det gick över i alla fall, det där med lesbisk, efter trettio hittade hon en kille och blev normal.." får mig att.. att inte vilja komma ut..
Skrotan: Vilket skit..
Jag: Ja, verkligen.. men jag måste ju göra det.. något annat är ju otänkbart om jag och [Han den heta] fortsätter vara tillsammans. Att inte komma ut skulle vara detsamma som att jag inte skulle stå för att jag är med honom och det gör jag ju verkligen.
Skrotan: Du måste nog tänka att du vet vem du är och att det inte spelar någon roll vad de tycker egentligen.
Jag: Ja, det måste jag ju, men fan vilken sur värld vi lever i, bland lebborna blir det någon form av lesbiskt svek att träffa en snubbe och bland mina heteronormativa släktingar är jag i princip säker på att det kommer tolkas som att det där med lesbisk går över till slut i alla fall.. för att de inte har tänkt längre än näsan. Bajs.. jag vill inte komma ut...
Bekant från förr: (sitter vid vårt bord, har lyssnat med ett halvt öra) Va? Ursäkta.. men vad säger du? Har du inte kommit ut för din familj?
Jag: (ler) Jo, det har jag, men...
Skrotan: (garvar)
Bekant från förr: Nu fattar jag inte... (frågande blick)
Jag: Alltså.. jag har kommit ut som typ flata en gång i tiden, men nu är jag tillsammans med en kille.
Bekant från förr: (stora ögon) På allvar?? Är du det??
Jag: Eh.. ja.
Bekant från förr: Men.. men.. hur..? är du lycklig då?
(tystnad)
Bekant från förr: (kommer på att hon har gjort bort sig) Men guuud... förlåt, verkligen förlåt, det där var inte likt mig, förlåt, jag menade det inte så.. glöm den frågan..
Skrotan: (kommer till min undsättning) Han är jättejättesnäll, hur gullig som helst!
Bekant från förr: Alltså på riktigt, det där var jättedumt sagt, förlåt, glöm den frågan..
Jag: (ler) Ja, jag tror faktiskt att jag gör det, men jag vill ändå svara på den och svaret är ja, ja jag är lycklig.
Bekant från förr: Alltså, herregud, jag förstår det, förlåt verkligen. (ler finurligt) Grattis!
Jag: Det är lugnt, tack.

Vafalls?

Samma uppsjö med läsare som vanligt men bara tre frågor. Nåja, ni är väl lika sommarmosiga i huvudet som jag, kan jag tro. Ni som söker svar skall dock genast få det.

Siquidem undrar...
Hur dräper man smidigast insekter man hittar i skorna?
Jag tänker att det smidigaste sättet borde vara att hälla ut insekterna ur skon och sedan dräpa dem med hjälp av själva skon, eftersom den finns nära till hands och är ett utmärkt vapen när det kommer till att dräpa just insekter. Metoder som inkluderar vatten, exempelvis att försöka dränka insekterna genom att spola vatten på skorna, rekommenderas inte eftersom blöta skor kan orska diverse obehag, såsom exempelvis fotsvamp. Lycka till!
Vilken är din favoritbok/favoritfilm?
Film är inte mitt område så den frågan får jag lov att passa på. En bok som däremot återkommer som inspirationskälla och som jag kan läsa om och om igen är Middlesex av Jeffery Eugenides. Om du inte har läst den rekommenderar jag dig att göra det å det snaraste.

Sliten Kommentar undrar...
Hur gör man för att somna fastän en har sänkammaren full av mygg? Ljudet är värst, men öronpluggar är en dålig idé om en behöver höra klockan på morgonen.
För det första måste jag påpeka det härliga i att du använder ordet sängkammare istället för sovrum. Mygg är, tillsammans med fästingar, en av sommarens stora baksidor. Det finns bara en given lösning på ditt problem och det stavas myggnät. En kan ha fönstrena på vid gavel utan att riskera surrande ljud och kliande bett. Genom att googla "tillverka myggnät" har jag hittat en rad sajter som tipsar om hur en bygger myggnät och även flera sajter som säljer myggnät som på måttet passar just ditt fönster. Denna till exempel. Lycka till!

Hör upp kamrater, nu blir det frågestund igen!

Det är sommar hörni. Som jag har längtat, ni anaratt inte.

Min besöksstatistik skvallrar om att folk verkar ha betydligt trevligare saker för sig än att läsa bloggar så här års. Inte så konstigt när solen skiner. Även jag har för tillfället betydligt bättre saker för mig än att blogga. Det vanliga ni vet. Locket ska läggas på brunnen, korsord ska lösas, dasstunnan ska tömmas, öl ska hinkas, sofistikerade samtal ska föras och semestern ska planeras.

Ingen rast och ingen ro.

Jag utgår ifrån att mitt orerande ovan fått er att förstå att det jag försöker säga är att jag är ledsen för den sommarorsakade bloggtorka som just nu råder här. Jag lovar på heder och samvete att detta tillstånd är ytterst tillfälligt. Om ni känner för det får ni gärna hjälpa mig på traven igen. Ni har gjort det förut, kommer ni ihåg?

Nu blir det alltså frågestund igen. Roligt, inte sant? Kommentatorsfältet står öppet. Fråga vad som helst. I helgen börjar min semester och då kommer jag ha tid att skriva så ni har ett par dagar på er att fundera på vad ni vill veta. Var gärna så konkreta som möjligt då det underlättar för min sommarmosiga hjärna att svara så gött och härligt som möjligt. Tack på förhand.

Mitt senaste 118100-sms

För en tid sedan hittade jag och Den Härliga ett paket vårrullsrispapper i vårt skafferi. Vi hade inhandlat det på en gemensam shoppingtur till en av huvudstadens många asiatiska mataffärer i syfte att göra just vårrullar av det hela. Det sistnämnda har dock fortfarande inte blivit av.

Jag: Hur gör man då?
Den Härliga: Man blöter upp det.. vänta.. (plockar fram ett rispapper och blöter det under vattenkranen)
Jag: Shit, det blir helt sladdrigt..
Den Härliga: (studerar rispappret som han har i sina händer) Verkligen..
Jag: (börjar skratta) Det ser ut som en sån där slicklapp!
Den Härliga: (börjar också garva) Jaaa.. det gör det ju..
Jag: Undrar om man kan använda det som det...
Den Härliga: (garvar) Shit vad stört...
Jag: Jag ska messa 118100!
Den Härliga: Gör det, fråga om gladpack också.
Jag: (garvar) Självklart!

Sms skickat från mitt mobilnr till 118100:
Går det att använda typ vårrullsrispapper eller gladpack som slicklapp om man vill slicka fitta? Skyddar det mot könssjukdomar?

118100 svarar:
Gladpack går utmärkt att använda som så kallad slicklapp, man kan också ta en kondom och klippa upp den.

Det var allt. Inte ett ord om könssjukdomarna. Som vanligt är 118100:s svar ofullkomliga. Inte för att jag hade förväntat mig någonting annat, men ändå.

Nattens musikupptäckt

Alltså såhär. Två saker.

Först ett konstaterande: Jag älskar spotify!

Sedan ett erkännande: Jag har en förkärlek för människor som lyckas ordvränga det svenska språket och kombinera det med honungsröst och gitarr.

Jag bjuder er härmed på min senaste upptäckt. När hon sjunger vet jag att jag lever.

Jag hoppas på spickesill, klenäter och bryggpolska!

Årets midsommarfest blev en blöt och dekadent tillställning. Eftersom smhi lovade regn i gammal god stil (är det någonsin något annat väder än just regn på midsommar?) plockade jag fram min organisatoriska ådra och erbjöd ett picnicplanerande gäng på ca 25 personer tak över huvudet i form av min lägenhet.

Redan vid lunchtid anade jag vad som komma skulle när det damp ner ett sms från en mycket kär gammal vän som jag dessvärre längre inte umgås med så ofta. Meddelandet var kort och koncist: "Vi ses i kväll. Jag kommer till dig. Hoppas på spickesill, klenäter och bryggpolska". Jag garvade överläppen av mig och svarade någonting i stil med "naturligtvis bjuds det på klenäter och annat gottigt, jag står redan vid spisen med hucklet på svaj". Sedan konstaterade jag i mitt stilla sinne att jag med största sannolikhet hade en oförglömlig afton framför mig.

Naturligtvis blev det ett traditionellt fylleslag. Det dansades ringdans på balkongen så jag trodde att den skulle rasa, en handfull glas gick i kras och Den Snyggas matta blev härligt rödvinsfläckig. I min utkorg på mobilen finns följande sms sparat:

Från mig till Den Snygga 20-jun-2009 00:59
En full lebba har spillt rödvin på din matta. Jag har försökt få bort det men det går sådär.. Jag köper ny! Förlåt! PussKram

Framåt småtimmarna ringde en av våra grannar på dörren. I mitt överförfriskade tillstånd skådade jag henne genom titthålet och hann tänka "kuken, nu kommer hon att klaga" innan jag leende öppnade dörren. Istället för att klaga räckte hon glatt över en blomma och deklarerade att vår sång och dans hade gjort henne så glad att hon bestämt sig för att komma upp, ringa på vår dörr och tala om just detta. Strålande tänkte jag, bjöd in henne och försåg henne med ett glas vin. Sedan försökte jag förklara för henne att jag delar mitt hem med två män samtidigt som jag är tillsammans med en tredje man som dock inte bor i vårt hem. Det gick sådär. Sedan blev den lilla damen lite väl glad i hatten, smått barsk och en smula svår att bli av med. Antagligen hade hon tagit ett par glas i sin ensamhet redan innan hon kom och ringde på vår dörr och hon blev inte direkt nyktrare i vårt sällskap.

Efter ett par timmar lyckades vi dock manipulera ut henne genom dörren. Det var hög tid för henne att sova. Minnet av henne finns numera på vårt köksbord i form av en ruggig blomma i en väldigt tantig kruka. Väldigt fint.

I går var jag bakfull. Och glad, väldigt glad.

Det är på facebookchatten en har de djupaste diskussionerna

Jag:
Jag är nu officiellt hetero, så du vetet
Oraklet:
Jag såg precis det!
Hetero
Fyfan vad äckligt
Jag:
Onaturligt
Oraklet:
Blä
Jag vet!
Jag:
Snusk och förnedring
Oraklet:
Det fattar man ju att det inte var så gud tänkte
Jag:
Verkligen
Oraklet:
Jaja, du kan väl inte hjälpa att du är sjuk
Jag:
Nej och ingen bot verkar det finnas heller
Oraklet:
Stackars dig
Förbön?
Jag:
Man kanske skulle ringa Carola
Oraklet:
Gör ett!
Jag:
Be na om hjälp i dessa svåra tider av heterosexualiserande
Oraklet:
HAHA

Nu är lesbiskheten officiellt hotad

Den Snygga: (yrvaken, sluddrar) Hallå..
Jag: (skrattar) Är du vaken UllBritt?
Den Snygga: Nu är jag det..
Jag: Oj, förlåt.. (skrattar) men alltså, det är viktigt..
Den Snygga: (harklar sig, börjar fnissa) Okej, okej, jag lyssnar.
Jag: (garvar) Sitter du bekvämt?
Den Snygga: Å, herregud.. vad kommer nu.. är det vad jag tror..?
Jag: (finurlig röst) Kanske.. är du beredd?
Den Snygga: Nu är jag beredd, jag sitter upp och jag är vaken..
Jag: (skrattar)
Den Snygga: (börjar bli otålig) Säg det nu då, säg det!
Jag: (samlar mig) Det är så här förstår du.. att jag har skaffat mig en pojkvän..
Den Snygga: (skrikskrattar rakt ut) Wiiieee.. jag dör, jag verkligen dör!
Jag: (skrattar) Jag tänkte att du skulle få bli den första att få veta!
Den Snygga: My god, du har en pojkvän.. jag ville höra dig säga de orden och nu har du gjort det!
Jag: (nöjd) Jajjemen! Nu är lesbiskheten officiellt hotad.. men jag har en plan..
Den Snygga: (skrattar) Vaddå?
Jag: Jag tänkte att [Rockstar] får ta över den lesbiska fanan, jag menar, hon kommer ju alltid att vara lesbisk..
Den Snygga: Det fanns en tid då vi sa så även om dig..
Jag: Jag vet.. men jag tänker ändå att det liksom går att lita på [Rockstar]s lesbiskhet på nått vis.. den dagen hon inte längre är lesbisk då kan vi börja prata om att lesbiskheten har slutat existera.
Den Snygga: Det har du fan rätt i.. my god.. [mitt namn].. du har en pojkvän..
Jag: (sjukt nöjd) Jajjemen!
Den Snygga: Det är fantastiskt.
Jag: Jag vet.

Bättre sent än aldrig

Mamma: blablablablabla... grannens nya gräsklippare.. blablabla.. blommorna på kyrkogården... blablabla..
Jag: Jaha, ehum, på så vis.. Alltså mamma, var det något mer du ville, jag är på en middag och har lite svårt att prata..
Mamma: Jaha.. då ska jag inte störa, jag ville bara kolla hu de va me da, jag tänkte på det.. när kommer du hem i sommar?
Jag: Jag vet faktiskt inte.. jag har inte hunnit tänka på det..
Mamma: Nä, okej, det är ju ingen brådska..
Jag: Nej, det är det inte..
Mamma: Jag tänkte på det också.. när är det Pride?
Jag: (förvånad) I början av augusti typ..
Mamma: Jaha, för jag tänkte att jag vill komma upp då.. om de gå bra alltså..?
Jag: (fortfarande förvånad) Va? Vill du komma och vara med på Pride?
Mamma: Ja.. jag har tänkt på det, det vore sååå roligt att få uppleva det!
Jag: (smått chockad) Jaha, okej, ja det klart du får, men då får du ju haka på mig på de grejer jag ska göra då..
Mamma: (entusiastisk) Det vore jättetrevligt!
Jag: Okej..
Mamma: O så vill jag se den där paraden!
Jag: Okej.. ja, det får du såklart..
Mamma: Va roligt! Det vore verkligen så roligt att få uppleva det!
Jag: Jaha, okej, men det är ju inga problem.. vi får se till att köpa biljett till dig då.. du får kolla hemsidan.
Mamma: Ja, jag kan väl bara skiva in Stockholm Pride på google så får jag väl upp det?
Jag: Ja, det får du..
Mamma: Va roligt! då ska jag kolla det.
Jag: Ja.. gör det..

Jag befinner mig i någon form av lightvariant av chock. Åratal av lesbiskt leverne och Mamma har aldrig tidigare knappt ens pratat om att hon vill komma och vara med på Pride, men nu när jag träffar en kille då ska det jävlar i det firas Pride för hela slanten.

Vad ska en säga om det? Bättre sent än aldrig typ.

Cava är en förädisk dryck

Jag har ont i mitt ena lår i dag.

Efter en ansenlig mängd cava tyckte jag och Rockstar i går att det var en god idé att balansera oss båda plus ett par tunga väskor och en påse blommor på en cykel. Ni hör ju hur det låter. En sådan plan kan bara sluta på ett sätt. Naturligtvis vurpade vi.

Jag älskar att en är så smart när en är full.

Att en aldrig lär sig. Det är makalöst. Hur svårt kan det egentligen vara att skapa tankekedjan; vad hände sist jag cyklade på fyllan? - jag vurpade! - då kanske jag inte ska cykla på fyllan igen!

Cava är en förädisk dryck.

Veckans sms-dialog

Den Härliga:
Såg precis en fitta irl på Medis. Insåg direkt att min fascination är på ett rent teoretiskt plan.

Jag:
hahahaha! Vem i hela världen visar fittan på Medis?? Jag dör!

Den Härliga:
Ja, det kan man undra. Men fitta var det. Och mycket fitta! Den kändes liksom stor.

Jag:
Jag orkar inte... stor? Det låter verkligen obehagligt..

Den Härliga:
Obehagligt, men jag kunde inte riktigt sluta titta samtidigt.

Har du köpt Fuck-me-Shoes???

Det finns en viss form av extatisk känsla som bara ett riktigt lyckat skoinköp kan frambringa.

Jag:
Vet du! Jag har köpt ett par så coola skor så du anart inte.. klacken är typ 10 cm..
Den Snygga:
O helvete, har du köpt Fuck-me-Shoes???
Jag:
Verkligen, jag är fett nöjd, du ska få se sen :)
Fuck-me-shoes är bara förnamnet :)
Den Snygga:
O jävlar i helvetet...
Jag:
Jag planerar att göra värsta normbrottet bland lebborna med de där skojävla..
Den Snygga:
Fy fan vad bra!!!!
Jag:
Värsta 50-tal, funkar till allt, jag ska gå in dem och ha dem hela sommaren :)
Den Snygga:
I'm loving it already... ;)
Jag:
Jag med! Jag har mätt klacken nu och den är 9,5 cm..
Den Snygga:
O, fy helvete...
Jag:
Jag vetet, de är så fina så jag fan dör :)

Jag drar..

utrikes över helgen för att utforska ett av våra grannländer i öst.

Åter på måndag.
Over and out.

Hur en kommer ut för Mamma, FAQ

Mamma: Jaha, så ni ska åka i kväll alltså?
Jag: Nej, nej, vi åker i morgon vid lunch.
Mamma: Men.. det låter som att du är ute och åker tunnelbana nu, är du på väg hem?
Jag: (djupt andetag) Näe, jag ska inte sova hemma..
Mamma: Jasså, nähä (harklar sig) okej..
Jag: (djupt andetag igen) Kommer du ihåg att jag nämnde förut att jag träffar en kille litegrann?
Mamma: Ja, just det..
Jag: Vi träffas fortfarande, jag är på väg till honom, jag ska sova där.
Mamma: Okej, jaha, eh.. okej..
Jag: Ja, alltså, det är mer seriöst nu, vi dejtar och vi har gjort det ett tag nu.
Mamma: Jasså, jaha..
Jag: (suckar) Mamma, vad vill du veta?
Mamma: Ja.. jag vet inte vad jag vågar fråga...
Jag: Fråga vad du vill.
Mamma: Ja.. alltså.. hur tänker du kring det då?
Jag: Att det är en kille menar du?
Mamma: Ja, precis.
Jag: Det är inte ett problem, det är bara toppen, han är bra. Och snäll.
Mamma: Ja, det är bra, det viktiga är ju att han är snäll och så förstås och så länge det är bra så är det ju bra men jag undrar ju lite..
Jag: Vad undrar du? Fråga istället för att harkla dig.
Mamma: Ja alltså.. jag blev ju lite förvånad, skulle du alltså kunna tänka dig att.. hur ska jag säga.. vara med någon som.. ja..
Jag: (avbryter, suckar) Med någon som är man menar du?
Mamma: Ja, precis.
Jag: Ja, det skulle jag, annars skulle jag inte träffa honom.
Mamma: Nej, det förstås..
Jag: Alltså Mamma.. du behöver liksom inte oroa dig eller så, jag vet vad jag gör och jag vill träffa honom, han är snäll och bra. Att han råkar vara snubbe känns ganska sekundärt.
Mamma: Ja, jo, du har ju pratat om det där med hur du ser på kön och så, men jag tänker att folk kommer ju undra kanske..
Jag: Vilka då?
Mamma: Ja, Mormor kanske kommer undra hur detta kommer sig nu då.
Jag: (suckar) Om du pratar med Mormor och berättar att jag träffar en kille och hon undrar hur det kommer sig så tycker jag att du ska säga att det bara blev så denna gången, okej?
Mamma: Ja, okej, det har du rätt i, det är väl bara att säga det..
Jag: Ja, det är det. Alltså.. det är så här nu och jag skiter faktiskt i om folk blir förvånade eller inte förstår. Han är bra och jag vill träffa honom, punkt. Dessutom har jag redan kommit ut en gång så det känns lite stört att jag verkar behöva komma ut en gång till nu..
Mamma: Ja, det förstår jag. För mig spelar det ju absolut ingen roll om du träffar en kille eller tjej, det förstår du väl? Jag blev bara förvånad och undrade lite..
Jag: Jaja, det förstår jag, det är okej, du får fråga om du undrar något mer.
Mamma: Ja.. okej.

Jag antar att jag kan konstatera att min omvända komma ut-process är ett faktum. Det mest ironiska med det hela är att jag minns min komma ut-process som ickehetero/lebba som betydligt mindre dramatisk än det som nu sker.

När jag kom ut som ickehetero/lebba dryftade inte Mamma ett enda ord i närheten av "vad ska Mormor säga" men det gör hon nu. Till exempel. När jag kom ut som ickehetero/lebba fick jag inte heller frågan om jag verkligen skulle kunna tänka mig att leva med en tjej, men den frågan kommer nu, fast tvärtom. Till exempel igen.

Jag väljer att garva åt det hela. Vad ska en annars göra liksom. Det är ju faktiskt ganska roligt.

Dagens sms-dialog

Skrotan:
Pinsamt! Jag skulle kliva av tunnelbanan och stod och smsade när den bromsade in. Jag var tvungen att ta emot mig och råkade göra det rakt på en ung killes snopp..
Jag:
hahahahah :) Gud vad roligt!
Skrotan:
Han log jättemycket och jag rusade av fort..
Jag:
Du är så Gullig! KramPuss

Frågan är vad som är roligast med detta? Själva händelsen, eller att Skrotan faktiskt smsade mig och delgav mig det hela eller kanske att hon använde ordet snopp? Vad tycker ni?

Det var värst..

I dag har två personer, helt oberoende av varandra, sagt att jag ser kär ut.

DET NI!

Jag hanterade det hela på ett mycket vuxet, kommunikativt och kontrollerat sätt. Inte. Istället började jag hosta, harkla och rodna. Tänk flackande blick och en "ja, jo, eh, kanske det, eh" harang så ser ni mig framför er. Denna reaktion fick en av personerna att riktigt skratta och deklarera för mig att jag är som en öppen bok, något som jag direkt valde att tolka som en komplimang.

I nuläget sitter jag på jobbet och funderar på hur en egentligen ser ut när en ser kär ut. Snackar vi konstant leende och tihitihi-fnitter? Den beskrivningen kvalar jag nämligen inte in på. Eller? Gör jag det? Jag borde ha frågat. Jag borde verkligen ha frågat VAD som fick personerna att säga att jag ser kär ut. Om inte annat eftersom jag själv verkar ha pinsamt dålig koll på vad jag signalerar utåt för tillfället.

Vad säger ni kära läsare? Hur ser en egentligen ut när en ser kär ut?

På allmän begäran

Ni vill alltså läsa om roligheter, tätt följt av personliga saker och kanske lite hbtq-grejer och sex och snusk. Nåväl. Då kör vi.

Roligheter.
Ehum.. host och harkel. Roliga saker händer mest hela tiden men i skrivande stund har jag en smula svårt att göra en avvägning gällande vilka av dem som har ett bloggvärde. Men jag kan hur som haver garantera att roligheter av bloggvärde alltid publiceras löpande här så länge de inte är alltför privata eller interna.

Personliga saker.
Jag väljer att tolka denna punkt som att ni vill läsa personliga saker om mig. Vad kan jag då berätta? Vad är personligt? Äh.. ni får konkretisera det hela. Lämna en kommentar med de personliga frågor ni vill att jag svarar på så lovar jag att återkomma med svar asap.

hbtq-grejer.
På denna punkt kan jag berätta att jag fortfarande är en smula förbryllad över att jag antas vara hetero när jag hänger med Han den heta (ja, vi dejtar alltjämt och ja, det är fint som snus). Jag börjar dock att vänja mig. Det är okej. Jag vill ju vara med honom så skit fucking samma om tanter på tunnelbanan tror att jag är hetero. Jag vet att jag inte är det och det räcker. Gott så.

Sex och snusk.
Finns det andra som skriver om mycket bättre än jag. Den här bloggaren till exempel. Enjoy!

Dagens låt

Dagens sms

Kom från Den Snygga kl 10:55

Om du får ett sms av någon okänd där det står att du ska köra upp ett järnrör i röven, gör INTE det! Det är ett lur-sms. Det gör skitont!