Jag har länge tänkt skriva om tandborstar. Just precis. Tandborstar.
Det hela började med att jag pratade med en vän som berättade att hens senaste dejt en dag, när de hade dejtat ett tag, ropade in henom i badrummet för att ställa frågan "varför har du så många tandborstar?". Dejten undrade helt enkelt om min väns gedigna tandborstsamling var ett tecken på att min vän knullat runt en del i sina dagar. Min vän fick krypa till korset och förklara för dejten att en del av tandborstarna faktiskt tillhör(de) gamla ligg medan den andra delen tillhör en rad vänner som brukar sova över med jämna mellanrum. Efter detta lilla missöde kastades samtliga tandborstar i soporna.
Bara dagar efter att ovan nämnda vän berättade denna historia för mig träffade jag en helt annan vän över en öl och på något underligt vis styrde även vårt samtal in på tandborstar. Min andra vän berättade att en gammal dejt till henom reagerat minst sagt dramatisk gällande just tandborstar. Det hela började med att min andra vän fick en tandborste att ha hemma hos dejten, något som var stort för dejten, ett steg framåt i relationen skulle en kunna säga. När min andra vän sedan valde att ta med nämnda tandborste på en kortare resa, av den enkla anledningen att hen hade sovit hos dejten natten innan själva resan och tandborsten som fanns hemms hos dejten därmed var den enklaste att ta med, tog det hus i helvete. Dejten blev oerhört upprörd över att min andra vän valde att tandborsten skulle lämna dejtens hem ett par dagar och följa med på en kortare resa. Efter detta lilla missöde blev min andra väns dejtinghistoria med den tandborstdramatiska personen inte speciellt långvarig.
Jag har en tanke om att det, när det kommer till dejtande, verkar ligga oerhört mycket laddning i dessa små plastbitar som en använder för att varje dag rengöra munnen. När jag dryftade denna tanke för en tredje vän, som är singel och har ett aktivt sexliv, skrockskrattade nämnda vän och langade upp sin kalender för att visa en liten lista med förnamn och färger. Ungefär fyra-fem namn följt av färger. Röd, blå, gul, och så vidare. Min tredje väns kommentar på det hela var kort och enkel, "jag måste ju hålla reda på vems tandborste som är vems".
Vad säger ni om detta kära läsare? Nog är det en viss laddning i detta med tandborstar kopplat till dejtande, eller hur? Har ni inte alla varit i en tandborstsituation liknande något av ovan nämnda exempel? Det har jag. Flera gånger. Inga dramatiska situationer i och för sig, men nog har jag stått i mitt badrum efter en och annan avslutad dejtinghistoria, stirrat på mitt tandborstglas, greppat en av tandborstarna och förpassat den till soporna. Till exempel. Och nog har jag stått i mitt badrum och stirrat på mitt tandborstglas och konstaterat att min nya dejt kanske undrar varför jag har två tandborstar i mitt tandborstglas och funderat på om jag ska eller inte ska tala om för min nya dejt att den ena tandborsten tillhör min lillasyster och ingen annan än min lillasyster. Till exempel igen.
Nå. Vad säger ni om detta? Känns det igen? Dela gärna med er om ni har egna erfarenheter av pinsamma, konstiga eller dramatiska tandborsthistorier kopplade till dejtande!
4 kommentarer:
Ja, alltså, det här med tandborstar... Det är intressant! Och rätt roligt att det blir så laddat för folk, för mig känns det mest som en praktiskt grej att inte behöva ta med sig en tandborste till ett ställe där man sover relativt ofta (kanske tycker det för att jag är expert på att glömma t.ex. tandborste eller sovtröja?).
I mitt badrumsskåp ligger en tandborste som en person som jag ligger med lämnade för att den var gammal. Den här personen brukar ha med sig egen tandborste och tyckte i alla fall för ett antal månader sen när liggandet var mest intensivt att det där med att lämna en tandborste var någonting särskilt, trots att jag försökte fråga om det inte helt enkelt var praktiskt att slippa släpa på tandborste om en inte visste om en skulle råka sova över eller inte (det är ju liksom inte alltid helt uttalat, och att springa runt med en tandborste i väskan tycker i alla fall jag inte känns så fresh). Tandborsten som ligger i mitt skåp var alltså antagligen menad för soptunnan, men jag har kvar den för att kunna bevisa min tes om att det kan vara praktiskt med en tandborste i varje hem man brukar sova i då och då :P Inte en särskilt dramatisk story, kanske, eftersom det mest handlar om att jag vill retas lite...
Det där med att inte kunna ta med en tandborste som är ens egen (även om den bor hemma hos någon annan) på en resa känns ju lite... eh. Ja. Eh.
Fantastisk historia! :)
Jag håller verkligen med om att det är väldigt praktiskt att ha en tandborste i hem en sover i lite då och då! Knepigt att det blir så laddat när det egentligen mest bara är praktiskt..
Om inte annat så är ju en tandborste helt ultimat för att påvisa att relationen är slut. Då tar man bort sin tandborste. Så slipper man snacka om det. Nu är det slut, liksom, tandborsten är ju faktiskt borta! Jag har kört den och det funkade bra!
haha, jaha, du tänker så.. att en kan göra slut genom att ta bort sin tandborste.. den var ny för mig. :)
Skicka en kommentar